Vi lyckades så när att nå vår målsättning med säsongen.

B-laget gjorde sitt och vann sin serie efter övertygande spel. Avslutningen var grym med 10 raka segrar. Äntligen fick vi spöa "gubbarna" i Ulvåker C. Hemmamatchen mot just Ulvåker vanns med osannolika 8-6, efter 5-1 i paus. Övriga matcher man minns är överkörningen i Fågelås (6-1) samt sista matchen mot formlaget Töreboda, där vi var fullständigt överlägsna och endast släppte till två lösa skott på mål under hela matchen mot vikarierande keepern Christoffer Edman.

Överlag var det väldigt kul att följa B-laget under året. Många med mig gladdes över vårt segertåg i serien och det fina spel vi presterade. Bästa målspottare i B-laget blev Edmond Shala på 9 mål tätt följd av Anders "Nolos" Johansson på 8 mål och Fredrik Larsson på 6 mål. Enda spelaren som spelade samtliga B-matcher i år var Per "Väring" Eriksson. Kapten i B-laget var mittbacksklippan Jocke Pettersson.

A-laget var grymt nära att nå målet, att komma på övre halvan. Hade vi lyckats göra ett mål till på alla våra chanser i sista matchen mot Skara hade vi blivit 6:a. Nu kom vi 8:a istället, vilket dock är den bästa placeringen någonsin i FIF:s historia. Något att vara stolta över.

Vi fick en bra start på seriespelet med 6 vinster på våra första 9 matcher. Efter segrar mot Töreboda, Ekedalen, Tibro, Valtorp, MBK och FFK smög vi med som 3:a strax efter tätlagen. Segrarna mot Tibro och FFK var kanske de bästa på hela säsongen. I dessa matcher förlorade vi knappt en närkamp samtidigt som vi spelade ett kvickt och varierat anfallsspel. Även 2-0 matchen mot MBK, där Magnus Lagerin kom in och avgjorde, var kul att se. Efter endast en poäng (0-0 mot SAIK på Södermalm) på de tre sista vårmatcherna gick vi på semester som 5:a.

Höstsäsongen inleddes med en högst medioker match hemma mot Töreboda (förlust med 2-0). Efter denna klena match spelade vi upp oss och vann två av de tre kommande matcherna. Vi slog både Ekedalen (4-3) och Tibro AIK (2-1) för andra gången under året. Sedan följde en tung period med 4 raka förluster och hastigt och mindre lustigt var vi indragna i den jämna bottenstriden. Lagets självförtroende blev rejält sargat efter Micke K:s långa avstängning och det var först i näst sista omgången mot SAIK som vi spelade på "normal" nivå igen.

Efter en stark laginsats slog vi AIK med 1-0 (mål av Martin Strandell redan i den 5:e minuten). I och med vinsten säkrades också kontraktet. Stor matchvinnare för vår del blev Henrik "Nollan" Geijerwall som spikade igen kassen på gammalt Tommy Söderström-manér. Avslutningsmatchen mot Skara var sedan riktigt bra och med lite mer skärpa i avslutningarna hade vi vunnit den matchen med klara siffror.

Bästa målskytt i serien blev notoriske målskytten (och passningsläggaren) Marko Nurkkala på 8 mål. Runner-ups var tränaren på 5 mål och Edmond Shala på 4 mål. Enda spelaren i A-laget som var med i alla matcher var Marko. Kapten i A-laget var Daniel Eriksson (och Marko Nurkkala/Martin Apell).

Avslutningsvis vill jag bara passa på att säga att vi tränare tyckt det varit ett riktigt kul år i år och att vi hoppas att vi alla tillsammans ställer upp och gör kommande säsong minst lika rolig.

Det skall bli intressant att följa B-lagets framfart i en högre serie nästa säsong samt A-lagets strävan att klättra ytterligare något/några snäpp i tabellen (Södermalm väntar även nästa år för A-laget då IFK Skövde ramlade ur). Dessutom skall det bli spännande att se vad som hänt på Fagervi med alla de förbättringsåtgärder vi föreslagit för styelsen.

Tack för säsongen
/Mattias